Anhörig som personlig assistent – så fungerar det 2026

Ja, en anhörig kan vara personlig assistent. Den som har beviljats personlig assistans väljer själv vem som ska arbeta hos hen, och det kan vara en förälder, en partner, ett syskon eller ett vuxet barn. Den anhöriga anställs då av en assistansanordnare och har samma villkor som andra assistenter.

I den här guiden går vi igenom vilka krav som gäller, hur lön och arbetstid fungerar, vad som gäller för föräldrar och vad du bör tänka på innan du väljer anhörigassistans. Hos Rut Assistans kan vi anställa en anhörig som personlig assistent.

Kan en anhörig vara personlig assistent?

Ja. Enligt Försäkringskassan finns det inget hinder för att en make, sambo eller annan anhörig är din personliga assistent. Grunden är självbestämmandet i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade: det är du som har assistansen som bestämmer vem som hjälper dig, när och hur.

Anhörigassistans är vanligt. Enligt Försäkringskassans analys från 2018 är var femte personlig assistent en nära anhörig, och de nära anhöriga utför över en fjärdedel av all assistans. Bland barn och unga upp till 18 år hade 97 procent minst en nära anhörig som assistent. För unga vuxna mellan 19 och 29 år låg andelen på 87 procent, för 30–45-åringar på 64 procent och för personer från 46 år på 45 procent.

Vem räknas som anhörig?

Med nära anhörig menas oftast förälder, syskon, partner – make, maka eller sambo – och vuxna barn till den som har assistans. Även annan släkt, till exempel en moster eller en kusin, kan anställas som assistent. Det avgörande är inte släktskapet utan att personen passar för uppdraget och att du vill ha just hen. Vem som är arbetsgivare påverkar däremot vilka arbetstidsregler som gäller, vilket vi går igenom längre ned.

Krav för att anställas som anhörig assistent

Kraven är i stort sett desamma som för alla personliga assistenter:

• Den som behöver hjälp har ett beslut om personlig assistans från kommunen eller om assistansersättning från Försäkringskassan.
• Den anhöriga anställs av en assistansanordnare – ett privat assistansbolag, ett brukarkooperativ eller kommunen – eller av den assistansberättigade själv som egen arbetsgivare.
• Anordnare kräver normalt att assistenten är minst 18 år.
• Vid arbete med barn i LSS-verksamhet krävs utdrag ur polisens belastningsregister innan anställningen börjar (lag 2010:479).
• Den arbetade tiden redovisas i en tidsredovisning, precis som för andra assistenter.

Kommunen ansvarar när de grundläggande behoven tar högst 20 timmar i veckan. Över det prövar Försäkringskassan rätten till assistansersättning. Läs mer om grundläggande behov och ansökan i vår kompletta guide om personlig assistans enligt LSS.

Lön, villkor och ersättning

En anhörig assistent har samma rätt till lön, OB-ersättning, semesterersättning och försäkringar som andra assistenter hos samma arbetsgivare. Har arbetsgivaren kollektivavtal gäller det även den anhöriga. Anhöriga ska också få introduktion och den utbildning som behövs, till exempel i förflyttningar eller i att använda kommunikationshjälpmedel.

Ersättningen från Försäkringskassan är densamma oavsett vem som utför assistansen. Schablonbeloppet är 347,70 kronor per beviljad timme 2026, och finns det särskilda skäl kan ett högre timbelopp på upp till 389,42 kronor beviljas. Pengarna ska täcka assistenternas lönekostnader och övriga kostnader för assistansen.

Arbetstid – hur mycket får en anhörig arbeta?

Det beror på vem som är arbetsgivare. Är du anställd av en assistansanordnare gäller vanliga arbetsrättsliga regler, det vill säga arbetstidslagen och eventuellt kollektivavtal. Är du i stället anställd av den du assisterar och arbetar i hens hem – alltså i arbetsgivarens hushåll – gäller lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete.

Lagen om husligt arbete gäller normalt inte för familjemedlemmar, men den gör ett undantag för personliga assistenter enligt LSS. Där är den ordinarie arbetstiden högst 40 timmar i veckan i genomsnitt under en period av högst fyra veckor – inte 48 timmar, som ibland påstås. Fråga alltid din arbetsgivare vilket schema, vilken beredskap och vilken dygnsvila som gäller för just dig.

Förälder som personlig assistent till sitt barn

En förälder kan vara personlig assistent åt sitt barn, men bara för den hjälp som går utöver normalt föräldraansvar. Vid bedömningen görs ett schablonmässigt föräldraavdrag utifrån barnets ålder, och sedan den 1 januari 2025 är avdraget halverat. Läs mer i vår guide om personlig assistans för barn.

Fördelar och nackdelar med anhörigassistans

Många familjer upplever anhörigassistans som en trygghet. Samtidigt finns det saker att väga in innan ni bestämmer er.

Fördelar

• Kontinuitet – den anhöriga känner personen och hens behov sedan länge.
• Flexibilitet – en anhörig kan ofta täcka luckor i schemat vid sjukdom eller vabb.
• Integritet – vissa föredrar att få hjälp med personlig hygien av någon de redan har en nära relation till.
• Färre främmande personer i hemmet, till exempel på kvällar och helger.

Nackdelar

• Gränssättning – det kan vara svårt att hålla isär rollen som assistent och rollen som förälder, partner eller syskon.
• Emotionell belastning – arbetet sker i det egna hemmet och tar sällan paus.
• Sårbarhet – har man bara anhöriga som assistenter blir assistansen beroende av att ingen i familjen blir sjuk.
• Självbestämmande – särskilt unga vuxna kan behöva utomstående assistenter för att kunna frigöra sig och välja sin egen väg.

Många väljer därför en kombination av anhöriga och utomstående assistenter. Enligt Försäkringskassans analys från 2018 arbetar en tredjedel av de anhöriga assistenterna 40 timmar eller mer per vecka, vilket visar hur stor del av vardagen rollen kan ta.

Får kommunen säga nej till anhöriga assistenter?

Inte genom ett generellt förbud. Östersunds kommun beslutade 2019 att inte längre tillåta anhöriga som personliga assistenter. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) granskade beslutet, och kommunen backade efter att IVO funnit att ett sådant förbud begränsar den enskildes självbestämmande. Det är den assistansberättigade som väljer sina assistenter, medan anordnaren som arbetsgivare ansvarar för arbetsmiljö och villkor.

Kan en god man också vara personlig assistent?

Ja. Det finns inga generella hinder i lag eller praxis mot att en anhörig både är god man eller förvaltare och personlig assistent åt samma person. Frågan har ändå diskuterats, eftersom dubbla roller kan göra det svårare för huvudmannen att säga ifrån när något inte fungerar. Det är överförmyndaren som prövar vem som är lämplig som ställföreträdare.

Så blir du personlig assistent åt en anhörig – steg för steg

• 1. Ansök om personlig assistans hos kommunen eller om assistansersättning hos Försäkringskassan, beroende på hur stort behovet av hjälp med de grundläggande behoven är. En handläggare gör sedan en utredning av behovet.
• 2. Invänta beslutet. Får ni avslag kan beslutet omprövas och överklagas.
• 3. Välj assistansanordnare och berätta att en anhörig ska arbeta som assistent.
• 4. Anordnaren anställer den anhöriga, ordnar introduktion och lägger schemat tillsammans med er.
• 5. Assistansen börjar, och den arbetade tiden redovisas löpande i tidsredovisningen.

Har ni redan en anordnare men vill byta och behålla den anhöriga som assistent? Läs så byter du assistansbolag steg för steg.

Så hjälper Rut Assistans anhöriga

Rut Assistans är ett IVO-godkänt assistansbolag sedan 2005. Hos oss kan en anhörig anställas som personlig assistent, och som anhörig kan du också vara arbetsledare eller ha en mer tillbakadragen roll – det bestämmer ni. Vi erbjuder särskilt stöd till anhöriga, och som kund får du kostnadsfri juridisk rådgivning vid ansökan, omprövning och överklagan. Läs mer om vår juridiska rådgivning eller kontakta oss, så går vi igenom er situation.